Flingelingelingan
Den här veckan har handlat mycket om Flinga. Som vanligt, tänker ni kanske. Haha. Jozefien kallar mig alltid för THE crazy horse owner. Nej, skämt åsido. Denna vecka har det gått så många tankar genom mitt huvud om framtiden att jag vet inte vad. Vad ska vi göra nu? Vad händer sen? Veckan som har gått har varit relativt dålig för Flinga, hon har avlastat vänster fram och alltså lagt mer vikt på höger fram än vad hon borde. Så sen i fredags har jag bara promenerat med henne. I måndags tog jag en liten vända i ridhuset och longerade på rakt spår samt gjorde lite trickträning. Igår hade vi en liten minilektion för Monika och hon är helt klart bättre men inte 100%. Igår kväll hade jag och Flinga en riktig rehabkväll, så vi gjorde elektroterapi på båda framkotorna, masserade bog+bringa och stretchade ryggen. Det var väldigt mysigt och hon gäspade mycket så jag tror att några spänningar släppte.
Signe som jobbar här på deltid är också väldigt intresserad av hovar och särskilt då av Flingas problematiska tassar. Så hon tog massa bilder och skickade till sin verkare för att få ytterligare en åsikt om hennes fötter. Jag fick en novell till svar kan man väl säga, men sammanfattningsvis sade hon att hon skulle prova men vara mycket väl medveten om att det är en lång och krånglig väg att gå och att hon skulle börja bak och när det funkar sko av fram. Min plan var ju att sko av henne i somras men i och med att hon fick hovsprickan på vänster bak ville vi vänta ut den. Så nu blir det nog i vår, kanske redan i januari beroende på Carolina som barfotaverkaren som ska hjälpa oss heter. Men vi får se, ska fortfarande prata med Ida och veterinären för att diskutera så att det inte kan påverka artrosen negativt. Jag är också omringad av duktiga människor så det känns ändå skönt.
På jobbet flyter allt på som vanligt, i söndags var och å Jozefien på stranden och såg på solnedgången medan vi njöt av våra bakelser. Förutom att det var kallt och blåsigt och att solnedgången varade i fem sekunder var det supermysigt. Det är otroligt vad snabbt det går! Man kan i princip se solen röra sig = häftigt! Efteråt körde vi förbi Tvååker och köpte med oss pizza hem = yammii :)
Igår var det också den 6 december och jag har lärt mig av min belgiska vän och min tyska vän att detta (förutom att det är Finlands självständighetsdag) är en mycket speciell dag. På natten till den 6 december ska man ställa ut sin sko utanför sin sovrumsdörr och på natten kommer Sinterklaas/Nikolaus (beroende på nationalitet ;)) och lämnar godis och små presenter i skon! Jag har ju noll koll på dem här traditionerna men morgonen den 6 december stod det minsann en sko utanför våra dörrar.. Det var ju Leon.... NIKOLAUS som hade lämnat presenterna ;)
Idag när vi åt frukost såg vi en post av Ida som gjorde oss lite extra glada...
I love my job <3