Gott & blandat
Idag har jag både spännande och lite tråkiga nyheter. Vi kan ju börja i den roliga ändan! Igår bokade jag en tid med en barfotaverkare... Så den 17 januari åker bakskorna, förhoppningsvis för alltid. Är så taggad men väldigt rädd på samma gång, men jag vet att i långa loppet är det bättre för henne och men tid, tålamod och hjälp ska det nog gå bra. Framskorna får hon behålla än så länge, det får vi se hur vi gör med i framtiden. Beroende hur det går med bakfötterna ska vi börja se på fram också. Så den 16 januari kommer min hovslagare och skor fram och tar av skorna bak så får jag säga till honom att inte sätta på dem bak igen, utan då kommer Carolina dagen efter så ska vi verka dem. Superspännande tycker jag! Nu får det bära eller brista helt enkelt men vi har en plan och alla är med mig på det här. Det är rätt beslut med Flingas framtida hälsa i åtanke. Denna vecka har jag också gjort en hel del elektroterapi på hennes ben och hon är mycket bättre igen! Det känns riktigt skönt och lättande. Äntligen börjar saker gå åt rätt håll igen.
Nu till det lite mer tråkiga beskedet. I måndags var Katja Klimscha här och kollade på Flingas tänder. Flinga blev såklart sederad. Sen kände Katja igenom hennes mun och sen så fick jag äran att peta i hennes mun, vilket var en väldigt lustig känsla. Hur som helst sade Katja att Flinga har hakar i kinderna som hon får på grund av sitt överbett. Men denna gång har hon också fått foderinpackningar, dvs mat som har kilat sig fast mellan tänderna, och detta har lett till en infektion i tandköttet. Jahapp. Så Katja var inte förvånad över hennes taskiga aptit, för detta gör ont. Hon plockade bort alla inpackningarna och sade att det inte finns så mycket att göra då hon inte vill ge oss antibiotika eftersom Flingas mage fortfarande återhämtar sig efter metacamkuren. Hon sade att efter jul borde vi se oss om efter hö för det är skonsammare för tänderna. Vi får se helt enkelt, men nu vet vi i alla fall.
På lektionerna på den senaste tiden har vi gjort vad som kallas work in hand, som Flinga tyckte var roligt men det är fruktansvärt tungt för armarna... Det ser i alla fall ut som på bilden nedan och man kan göra det i skritt, trav och galopp när häst och människa är tillräckligt utbildade. Monika gör det med Wille i alla gångarter bland annat.
Svansen är tvättad och i svanspåse i dagsläget ;) (såklart...)
Men denna veckan har jag ridit Massi två gånger vilket har varit spännande. Vi har jobbat med att hitta min egen stabilitet och sits. Han har otroligt mycket rörelse i kroppen så det är svårt att vara stabilen han behöver. Jag har också fått rida Wille vilket alltid är roligt. Där handlar det om att hitta känsla, tajming och att lära bort gamla vanor. Till exempel när Wille faller ut över bogen så ska man inte ta in honom med ytterskänkel som man instinktivt vill utan istället lägga på innerskänkel. Helt först tänker man ofta; men då trycker man ju ut honom ännu mer. Njae, inte direkt. För problemet ligger i att bakbenen går i ett spår längre in och om man rakriktar bakbenen kommer han inte längre falla ut över bogen. Man kan också se det som att jag ber om en öppna när han faller ut med bogen och då kommer han att kliva inåt igen istället. Det är mycket logiskt när man gör det med Wille men jag måste fortfarande hålla mig själv från att använda ytterskänkel.
Fortsatt får jag lära mig så mycket av Monika som är en så underbar människa!
